Utländska casinon och bettingsidor – varför trenden växer och vad som väntar

Publicerat 2026-08-04 16:27

De senaste åren har allt fler svenska spelare sökt sig bort från den licensierade, svenska spelmarknaden och istället valt casinon och bettingsidor med utländska licenser. Trenden är väl dokumenterad i Spelinspektionens egna rapporter, och den väcker frågor både hos myndigheter och hos de som bevakar sportbranschen. Här går vi igenom varför utvecklingen ser ut som den gör, vad myndigheterna faktiskt gör åt saken, och vad svenska spelare kan vänta sig framöver.

Varför har utländska casinon och bettingsidor blivit så populära?

Förklaringen är sällan en enda sak, utan en kombination av faktorer som gör de utländska alternativen attraktiva jämfört med de svensklicensierade.

Mindre strikt reglering. Den svenska spellagen begränsar licensierade bolag hårt – bland annat får de bara erbjuda en enda bonus per spelare, med tak kring 100 kronor och en veckogräns på 5 000 kronor för insättningar. Utländska operatörer, licensierade av till exempel Malta Gaming Authority, Curaçao Gaming Control Board eller estniska EMTA, omfattas inte av dessa regler och kan därför locka med större och återkommande bonusar, fler kampanjer och friare spelvillkor. Det är alltså färre begränsningar på utländska casinon och detta är en av huvudanledningarna till den växande trenden.

Spelpaus gäller inte. Spelpaus är Sveriges nationella avstängningsregister, men det är bara obligatoriskt för aktörer med svensk licens. Den som stängt av sig själv via Spelpaus, men ändå vill fortsätta spela, kan i praktiken göra det hos en utländsk sajt eftersom systemet inte är kopplat dit.

Bredare utbud och färre tekniska begränsningar. Svenska casinon måste bland annat följa den så kallade 3-sekundersregeln på spelautomater, vilket saktar ner spelet. Utländska sajter har inte samma krav, vilket ger ett annat spelupplevelse för den som vill spela snabbare eller ha tillgång till fler spelleverantörer.

Skattefria vinster inom EU/EES. Enligt EU-rätt är vinster från operatörer licensierade inom EU eller EES skattefria för svenska spelare, precis som hos svensklicensierade bolag. Det gör exempelvis Malta-licensierade casinon skattemässigt likvärdiga med de svenska, vilket tar bort ett argument som annars talat för den reglerade marknaden.

Marknadsföring, trots förbud. Utländska operatörer får formellt inte rikta marknadsföring mot den svenska marknaden, men i praktiken sprids information om dem ändå – via omdömessajter, sociala medier och inte minst influencers. Just influencer-marknadsföring har blivit ett tydligt problem ur myndigheternas perspektiv, vilket vi återkommer till.

Spelinspektionens egen undersökning från januari 2025 visade att hälften av de tillfrågade som spelar hos utländska aktörer gjorde det just för att slippa de striktare svenska spelreglerna.

Vad gör myndigheterna åt saken?

Spelinspektionen har fått allt mer resurser och verktyg för att komma åt olicensierat spel, och takten i arbetet har ökat markant under 2025 och 2026.

Ökade anslag och nya befogenheter. Myndighetens anslag har höjts flera år i rad, och den har bland annat fått möjlighet att göra dolda testköp för att kartlägga olicensierade aktörer, samt utökade möjligheter att besluta om betalningsblockering – det vill säga ålägga betaltjänstleverantörer att stoppa transaktioner till och från konton kopplade till olicensierat spel.

Fler tillsynsärenden och förbud. Under andra halvåret 2025 hanterade Spelinspektionen ett flertal tillsynsärenden kopplade till främjande av olagligt spel, riktade både mot webbplatser med marknadsföring för olicensierade aktörer och mot influencers som marknadsfört sådana bolag. Flera utländska bolag har också fått förbud mot att rikta spel mot Sverige.

Skärpt syn på influencer-marknadsföring. I december 2025 föll en uppmärksammad dom i Linköpings tingsrätt, där en influencer dömdes till fängelse för grovt främjande av olovligt spel – första gången någon döms för brottet i den graden i Sverige. Domen är överklagad, men den signalerar en tydligt hårdare linje mot dem som hjälper olicensierade aktörer nå svenska spelare.

Ett nytt ”deltagarkriterium” på gång. Historiskt har det avgörande varit om ett utländskt spelbolag aktivt riktat sig mot den svenska marknaden. Ett förslag som utretts under 2026 innebär istället att det ska räcka att svenska spelare faktiskt kan delta – oavsett om bolaget riktat sig mot Sverige eller inte. Skulle förslaget gå igenom får utländska operatörer ett tydligare ansvar att aktivt blockera svenska spelare, annars riskerar de att omfattas av svensk spellag.

Kanaliseringsgraden sjunker. Trots alla åtgärder pekar Spelinspektionens egna beräkningar på att andelen spel som sker hos licensierade svenska bolag – den så kallade kanaliseringsgraden – har minskat något över tid, från tidigare högre nivåer till runt 86 procent enligt myndighetens mätning, medan branschorganet ATG bedömt siffran som ännu lägre. Det är precis den utvecklingen myndigheterna nu försöker vända.

Vad kan svenska spelare förvänta sig framöver?

Flera saker pekar mot en fortsatt upptrappning snarare än en avmattning i myndigheternas arbete:

Fler betalningsblockeringar. Verktyget används redan, och politiska signaler tyder på att det kommer användas mer aktivt framöver, riktat både mot insättningar och uttag.

Hårdare krav på operatörerna själva, om deltagarkriteriet blir verklighet – utländska bolag kan tvingas bevisa att de faktiskt blockerar svenska spelare för att undvika svensk lagföring.

Fortsatt tillsyn mot marknadsföring och influencers, med risk för både viten och i allvarligare fall straffrättsliga påföljder för den som aktivt hjälper olicensierade bolag nå svenska konsumenter.

Diskussion om DNS- eller IP-blockering av olicensierade sajter har lyfts som förslag, men regeringen har hittills bedömt åtgärden som alltför ingripande, delvis eftersom den riskerar att träffa fel och relativt enkelt går att kringgå tekniskt. Frågan är dock inte avskriven och kan komma att omprövas.

En fortsatt gråzon för spelaren. Det är i dagsläget inte olagligt för en enskild svensk spelare att använda ett utländskt licensierat casino – ansvaret ligger juridiskt på operatören. Men den som gör det förlorar det svenska konsumentskyddet: varken Spelinspektionen eller Allmänna reklamationsnämnden kan hjälpa till vid en tvist, och verktyg som Spelpaus eller insättningsgränser gäller inte.

Sammantaget ser vi en marknad i rörelse: myndigheterna trappar upp både resurser och lagstiftning för att pressa tillbaka det olicensierade spelandet, samtidigt som efterfrågan hos spelarna drivs av just de friheter som den svenska regleringen är satt att begränsa. Hur den balansen utvecklas de kommande åren – om kanaliseringen vänder uppåt igen eller fortsätter falla – lär bli en av de mest bevakade frågorna inom svensk spelpolitik.

Den som upplever att spelandet blivit ett problem, oavsett om det sker hos en svensk- eller utländsklicensierad aktör, kan vända sig till Stödlinjen (stodlinjen.se) för kostnadsfritt och anonymt stöd.